Våtmarkspriset
Våtmarksfondens och Ragn-Sells årliga Våtmarkspris
Våtmarkspriset är på 35 000 kronor samt en av Våtmarksfondens litografier.
Våtmarkspriset 2023 tilldelades Markus Hoffman, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)
Markus har med stort engagemang och intresse arbetat för våtmarker i landskapet. Genom sin stora kontaktyta har han nyttjat möjligheten att sprida kunskap om våtmarkernas stora och mångfacetterade värde. Markus har varit och är en brygga mellan myndigheter och lantbrukets behov. Att fånga upp regeländringar och analyser deras effekt på våtmarksarbetet är också en stark sida hos Markus Hoffman.
Foto: Anna Ellström
2022 års Våtmarksstipendium tilldelades Åsa Kasimir, Göteborgs universitet
Åsa Kasimir har under lång tid forskat på torvmarkernas stora utsläpp av växthusgaser. Genom återskapande av våtmarker på dessa områden kan man på ett effektivt sätt begränsa dikade torvmarkers stora utsläpp av koldioxid till atmosfären. Hennes forskning har därigenom visat på ytterligare en viktig dimension när det gäller våtmarkernas stora betydelse för vår miljö.
2021 tilldelades Daniel Bergman, Osby kommun Våtmarksstipendiet
Daniel Bergman har förverkligat en dröm om att förvandla en gammal mossodling till våtmark för att gynna biologisk mångfald, ett rikt fågelliv, vacker natur och rekreation. Detta har dokumenterats i en utmärkt videoproduktion, ”Våtmark - från dröm till verklighet”, för allmän visning och inspiration. Filmen har på kort tid fått ett mycket stort antal visningar på YouTube. Genom detta har Daniel på ett föredömligt sätt visat på möjligheten och behovet av att återskapa våtmarker för den breda allmänheten. Samtidigt innebär filmens pedagogiska upplägg lättillgänglig och gedigen kunskap för markägare som går i våtmarkstankar.
2020 delades det inte ut något Våtmarksstipendium på grund av pandemin.
2019 års stipendiat är
Lennart Henrikson
Lennart Henrikson från Hyssna i Västergötland är fil.dr. i ekologisk zoologi med vattenekologi som sin specialitet. Lennart är en av landets ledande profiler i vattenvårdsfrågor och har tidigare varit verksam vid bl.a. WWF där han initierade arbetet med skogens vatten och inte minst kopplingen till skogsbrukets olika metoder. Utveckling av planeringsmetoden Blå Målklassning, som används vid framtagandet av skogsbruksplaner är till stor del Lennarts förtjänst.
Ett annat praktiskt exempel på Lennarts vattenvårdande insats är hans initiativ och projektledarskap för återskapande av den 50 ha stora Lilla Attsjön utanför Växjö som blivit en mycket värdefull fågellokal. Lennart har ett sätt som inspirerar och han tar alla tillfällen att på sitt pedagogiska sätt sprida kunskap om våtmarkernas stora värde i allmänhet och den biologiska mångfalden i synnerhet.
2018 års stipendiat är
Tullingsås byförening
Lillsjön är en ca 15 ha stor återskapad sjö som ligger väster om byn Tullingsås i Strömsunds kommun, Jämtland. Under början av 1900-talet beslutade Tullingsås bystämma att man skulle sänka Lillsjön. Detta för att skapa mer odlingsmark, framförallt i form av starrslåtter, men även för att skapa förutsättningar för såg och kvarn i byns närhet. Under slutet av 1900-talet påbörjade Tullingsås byförening diskussioner om att återskapa Lillsjön för att i första hand gynna fågellivet. Efter långt och enträget arbete med markägarkontakter och tillstånds-ansökningar kunde arbetet påbörjas 2013. Invigning av en återuppstånden Lillsjön skedde i maj 2015. Förutom arbete med insamling av medel från olika bidragskällor har det krävts ett stort ideellt engagemang från byföreningens medlemmar.
Tullingsås byförening har med återskapandet av Lillsjön visat på hur man med ett stort naturintresse parat med ett målinriktat ideellt engagemang och begränsade resurser kan skapa en för fågellivet mycket fin biotop. Vid arbetet har byföreningen samtidigt haft för ögonen att Lillsjön ska vara tillgänglig för alla.
Stipendiet delades ut vid Lillsjön, Tullingsås den 3 maj kl. 15.00 i närvaro av Våtmarksfondens ordförande Björn Sprängare och Ragn-Sellsföretagens ordförande Erik Sellberg.
2017 års stipendiat är
Sören Eriksson
Sören Eriksson är verksam som rådgivare på Hushållningssällskapet i Uppsala sedan 1998. Under de senaste 10 åren har Sören i huvudsak arbetat med restaurering av våtmarker och anläggande av fosfordammar i jordbrukslandskapet. Lantbrukare i hela Mälardalen har fått råd och hjälp i denna viktiga verksamhet. Inom Jordbruksverkets projekt ”Greppa Näringen” har Sören genom åren utfört ett 80-tal rådgivningar om anläggande och skötsel av våtmarker. För närvarande arbetar Sören med ett tjugotal våtmarksansökningar åt markägare runt om i Mälardalen. Förutom att dessa våtmarker har en viktig funktion för att fånga upp kväve och fosfor från odlingsmarkerna har de samtidigt en mycket stor betydelse för den biologiska mångfalden i allmänhet och för ett rikt fågelliv i synnerhet.
Juryns motivering:
Sören tilldelas Våtmarksstipendiet 2017 för sin fina förmåga att ge markägare professionellt stöd vid anläggande av våtmarker i alla former. Hans sätt att inspirera, sprida kunskap om våtmarkernas stora värde och hjälpa till med ansökningar och utformningen av funktionella våtmarker är ett stort föredöme.
2016 års stipendiat är Johnny Carlsson, Trelleborg
I ett långsiktigt miljöprojekt återskapas urgamla våtmarker längs Tullstorpsån i Skåne.Projektledare Johnny Carlsson, Trelleborg har för sitt framgångsrika arbete tilldelats Våtmarksstipendiet 2016.
Juryns motivering:
Johnny får stipendiet för att han med stor entusiasm och envishet lyckats samla alla berörda markägare kring ett stort och viktigt vattenvårdsprojekt. Han har även knutit kontakt med ledande expertis på området så att delägare och projektledning delgivits bästa möjliga kunskap. Projektet har fått stor uppmärksamhet såväl inom som utanför landets gränser.
Syftet med projektet är att fånga upp kväve och fosfor från odlingsmarker och hindra det från
att nå havet. Samtidigt motverkas erosion och översvämningsproblematiken löses. Dessutom återskapas ett värdefullt fisksamhälle, fågellivet och den biologiska mångfalden gynnas samt att förutsättningarna för rekreation och friluftsliv ökar.
Ett prestigefullt miljöpris
Våtmarksstipendiet är ett erkännande till en person eller organisation som utfört ett betydande och värdefullt arbete för att skapa våtmarker för fåglar av hög kvalité. Stipendiet – som delats ut sedan 2002 – är instiftat av stiftelsen Svensk Våtmarksfond och Ragn-Sells AB. Syftet med stipendiet är att stimulera arbetet med att bevara, skapa och sköta våtmarker för den biologiska mångfalden i allmänhet och våtmarkernas fåglar i synnerhet. Stipendiet är på 25 000 kr.
Svensk Våtmarksfond bildades på initiativ av Svenska Jägareförbundet 1995. I styrelsen finns, förutom Jägareförbundet, representanter för Sveriges Ornitologiska Förening, Världsnaturfonden, Lantbrukarnas Riksförbund och näringslivet.
Stipendiet delades ut på Swedish Game Fair, Tullgarns slottspark den 27 maj kl. 14.30 2016 i närvaro av Ragn-Sells ordförande och koncernchef Erik Sellberg och Våtmarksfondens ordförande Lars Ingelmark.
2015 års stipendiater är Per Hjärp och Torbjörn Åhman
Årets stipendiater - Per Hjärp och Torbjörn Åhman - som båda arbetar på Holmen Skog har varit med från första början då Holmen engagerade sig i fonden. De är båda utbildade av fonden i grundläggande våtmarkskunskap och har sedan byggt på sin kompetens både teoretiskt och med massor av erfarenheter i fält. Båda har en enastående förmåga att övertyga myndigheter och det egna företaget om våtmarkernas stora värde inte bara för fåglarna utan också för mångfald och rekreation. Det stora PR-värdet för företaget har också med framgång delgivits beslutande chefer och informationsavdelning.Per Hjärp verkar i Iggesunds förvaltning som sträcker sig från Upplandskusten ända upp till fjällen i Härjedalen. Kronan i Pers insatser är Jönsbolsjön i Uppland som blivit en ornitologisk pärla inte långt från Uppsala.
Torbjörn Åhman verkar i den nordligaste förvaltningen från Örnsköldsvik-Umeå till väster om Lycksele-Norsjö. Här har Torbjörn sökt upp de flesta våtmarker värda att återskapa eller restaurera. Hans kunskap har smittat av sig till medarbetare och myndigheter och det 83 hektar stora Stavträsket nära Burträsk är en klassiker där det gamla slåtterträsket återskapats med hjälp av naturbruksgymnasiets elever i Burträsk.
Motivering
"För beslutsamt och engagerat arbete att återskapa värdefulla våtmarker för fåglar, miljö och rekreation samt att visa goda exempel till inspiration för omvärlden”.
Ett prestigefullt miljöpris
Våtmarksstipendiet är ett erkännande till en person eller organisation som utfört ett betydande och värdefullt arbete för att skapa våtmarker för fåglar av hög kvalité. Stipendiet – som delats ut sedan 2002 – är instiftat av stiftelsen Svensk Våtmarksfond och Ragn-Sells AB. Syftet med stipendiet är att stimulera arbetet med att bevara, skapa och sköta våtmarker för den biologiska mångfalden i allmänhet och våtmarkernas fåglar i synnerhet. Stipendiet är på 25 000 kr.
2014 års våtmarksstipendiat är Malin Karlsson
Malin Karlsson en värdig stipendiat
Malin är sedan flera år anställd vid länsstyrelsen i Västerbottens läns Naturvårdsenhet, Umeå. Malin är biolog med en bred kompetens inom lantbruks- och naturvårdsområdet. Hon har med mycket stort engagemang haft en betydande roll i flera våtmarksprojekt i Västerbotten. Det gäller särskilt restaureringsarbetena i Vännässjön samt Brånsjöns och Gärdefjärdens Naturreservat. Sedan 2009 är Malin ansvarig för skötseln av kompensationsområdena som bildades i samband med byggandet av Bottniabanan genom Umeälvens delta.
I de projekt Malin varit och är engagerad i ingår regelmässigt ett nära samarbete med markägare och företrädare för de areella näringarna. Med stor erfarenhet och vana har hon fått markägare m.fl. att förstå våtmarkernas stora värde för den biologiska mångfalden, som näringsfällor för renare vatten, landskapsbilden etc. Arbetet innebär även en samverkan med andra aktörer som kommuner, Jordbruksverket, LRF, WWF och näringslivet. Malin har i dessa sammanhang visat på en stor förmåga att skapa en positiv och konstruktiv diskussion om hur man ska lösa de uppgifter man står inför.
Sammanfattningsvis har Malin med sitt stora engagemang haft en stor del i att man inom Västerbottens län så framgångsrikt kunnat driva ett flertal betydelsefulla miljövårdsprojekt – särskilt restaurering av goda våtmarksmiljöer. Det är med stor glädje vi tilldelar Malin Karlsson Våtmarksstipendiet 2014.
Ett prestigefullt miljöpris
Våtmarksstipendiet är ett erkännande till en person eller organisation som utfört ett betydande och värdefullt arbete för att skapa våtmarker för fåglar av hög kvalité. Stipendiet – som delats ut sedan 2002 – är instiftat av stiftelsen Svensk Våtmarksfond och Ragn-Sells AB. Syftet med stipendiet är att stimulera arbetet med att bevara, skapa och sköta våtmarker för den biologiska mångfalden i allmänhet och våtmarkernas fåglar i synnerhet. Stipendiet är på 25 000 kr. Svensk Våtmarksfond bildades på initiativ av Svenska Jägareförbundet 1995. I styrelsen finns, förutom Jägareförbundet, representanter för Sveriges Ornitologiska Förening, Världsnaturfonden, Lantbrukarnas Riksförbund och näringslivet.
Stipendiet delades ut i Brånsjöns Naturreservat den 20 maj 2014 i närvaro av bl.a. Våtmarksfondens ordförande Lars Ingelmark och Ragn-Sells ordförande och koncernchef Erik Sellberg.
2013 års våtmarksstipendiat är
Peter Feuerbach
Våtmarksstipendiet är ett erkännande till person eller organisation som ”utfört ett betydande och värdefullt arbete för att skapa våtmarker av hög kvalité”.
Stipendiet är ett av vårt lands mest prestigefyllda miljöpris. Det är instiftat av Stiftelsen Svensk Våtmarksfond och Ragn-Sells. Det delas varje år ut, sedan 2002, för att stimulera bevarande och återskapandet av våtmarker och är på 25000 kronor.
I år delades stipendiet ut av Våtmarksfondens ordförande Lars Ingelmark och Ragn-Sells ordförande och koncernchef Erik Sellberg den 3 juni.
Peter Feurbach en värdig stipendiat
Peter arbetar som konsult för projektering och skötsel av våtmarker i främst Halland men även i övriga Sverige. Med stor erfarenhet och vana har han fått markägare att förstå våtmarkernas värde för biologisk mångfald och som näringsfällor för renare vatten.
Projektet ”Flerfunktionella våtmarker” har han utvecklat och genomfört på Lilla Böslid. Det är ett nytt koncept att ta hand om täckdikesvatten och minska näringsläckaget ut i vattendrag, sjöar och havet.
Intelligenta skyddszoner är ett annat spännande projekt som skall ge renare vatten från jordbrukslandskapet.
Han har anlagt flera våtmarker av olika typer, som blivit förnämliga fågellokaler och tagit fram tvåhundra våtmarksplaner i Halland, Skåne, Västra Götaland, Örebro, Östergötland, Gotland och Stockholms län samt på Åland.
På uppdrag av Högskolan i Halmstad och dess Våtmarkscentrum, har han genomfört byggnationen av en experimentvåtmark i Plönninge, där vatten från ett lokalt vattenverk leds in till 18 st dammar.
Hans serie av handböcker och rapporter åt Jordbruksverket där ”Praktisk handbok för våtmarksbyggare” är mest känd som en ”bibel” för intresserade markägare och myndigheter.
På meritlistan finns också flera våtmarkskurser och deltagande i seminarier och konferenser som föredragshållare.
2012 års stipendiat är
Staffan Müller
Staffan Müller är en av Sveriges ledande när det gäller att restaurera och återskapa våtmarker. Som exempel kan nämnas Hornborgasjön, Tåkern, Brånsjön, Umedeltat och Husebymaden.
Staffan Müller får priset för sitt engagemang och sina stora insatser för våtmarker runt om i landet, där Limsjön i Leksand ligger honom varmt om hjärtat.
Staffan, som är naturvårdförvaltare på Leksands kommun, har återskapat den tidigare torrlagda och trädbevuxna Limsjön till ett vattenparadis för bland annat fåglar och fiskar. Från de fyra fågeltornen kan man under året observera ca 200 fågelarter, och under vattnet trivs bland annat gädda och abborre.
Stipendiet delas ut varje år och är på 25000 kronor. Det är instiftat av Stiftelsen Svensk Våtmarksfond och Ragn-Sells.
Det delades ut av Våtmarksfondens ordförande Lars Ingelmark och Ragn-Sells ordförande och koncernchef Erik Sellberg vid Limsjön den 12 juni.
2011 års våtmarksstipendiat är
Torsten Larsson
Stipendiet överlämnades av Våtmarksfondens ordförande Lars Ingelmark och Ragn-Sells ordförande och koncernchef Erik Sellberg.
Våtmarksstipendiet är ett erkännande till person eller organisation som ”utfört ett betydande och värdefullt arbete för att skapa våtmarker för fåglar av hög kvalité”.
Stipendiet som delats ut sedan 2002 har premierat de okända ”våtmarksarbetarna” som med stort engagemang återskapat mycket värdefulla våtmarker av högsta kvalité, främst för fåglar. Dessa ”arbetare” är lysande exempel på vad envist, effektivt arbete, hög biologisk, teknisk och ekonomisk kompetens kan åstadkomma för våra livsviktigaste tillgångar, våtmarkerna.
Torsten Larsson en värdig stipendiat
Torsten har varit ansvarig för de internationella kontakterna på Naturvårdsverket (SNV) vilket Sverige haft mycket glädje av när det gäller vårmarksbiotopernas bevarande. I organisationer som Wetlands International, Bird Life och Ramsar kommissionen har Torsten haft möjlighet att göra Sveriges röst hörd och ofta med gott resultat till gagn för våtmarkerna och dess fauna.
Han har också varit engagerad för SNV vid återskapandet av Hornborgarsjön, mest känd för sin trandans under vår och höst.
Torsten har också varit en respekterad ledamot av WWF´s naturvårdskommitté.
Den hotade fjällgåsen har också stått på hans meritlista för det aktiva arbete som SNV gjort för denna arts bevarande i Sverige.
Han är också en av de viktigaste personerna som medverkat till Angarnsjöns återskapande och restaureringar. Denna sjö är en av vårt lands förnämsta fågelsjöar belägen alldeles norr om Stockholm.
Torsten är känd för sin vilja att genomföra alla uppdrag med effektivitet och hög ambitionsnivå.
2010 års stipendiater är
Sven-Erik Magnusson och Hans Cronert
Fågelklubbens och Hans Cronerts kunskap om fåglarna och de förändringar som skedde i våtmarksområdet var en viktig bricka i spelet till en förändring. Hur skulle man få en kommun och det allmänna att bli intresserade av att satsa pengar på brushanar och rödspovar?
Sven-Erik Magnusson arbetade samtidigt med ett bredare grepp på vattenvärdena i bygden och 1989 presenterade Sven-Erik ett förslag för kommunen som innebar att man skulle samla olika vattenvärden som grundvatten, dricksvatten, processvatten, fiskevatten, fågelvatten, badvatten mm i ett gemensamt projekt, ” Ekomuseum Kristianstads Vattenrike”.
Kommunen tog 1989 ett beslut att satsa pengar i projektet då Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Världsnaturfonden och Statens Kulturråd också sköt till resurser. Sven-Erik utsågs till projektledare och Hans kopplades till projektet med speciell inriktning på de biologiska arbetsuppgifterna.
Från plan till handling
En viktig förutsättning har varit att kunna göra vattnets och våtmarkernas värden tillgängligt för allmänheten. Parallellt med restaurering av våtmarkerna har därför ett flertal nya besöksplatser anlagts med kombinerade fågeltorn, spångade vandringsleder, gömsle mm. i området.
Naturreservaten har ökat från ett till åtta stycken. Igenväxningen av strandängarna har upphört genom samarbete med och engagemang hos markägare och arrendatorer. För att kunna kombinera lantbruksekonomi med turist- och naturskyddsintressen förvaltas tranor och gäss av särskilda grupper.
År 2005 blev Vattenriket godkänt som ett biosfärområde av FN-organet Unesco. Två ”Naturens bästa” certifierade ekoturismföretag och fyra lantbrukares samarbete kring varumärket ”Strandängskött” visar på möjligheterna att använda våtmarkerna på ett hållbart sätt. Unescos biosfärkoncept är att bevara och utveckla hållbara landskap med ekologiska och kulturhistoriska värden.
Nya satsningar
Arbete pågår för att omvandla den ca 30 ha stora invallningen vid Fredriksdalsviken till den ursprungliga strandängen. Flera nya våtmarksområden är inne i slutfasen för att säkerställas som naturreservat. Ett av dessa våtmarksområden och ligger längs Helge å i centrala Kristianstad och omfattar ca 60 ha. Reservatsbildningen är här en del av arbetet i byggandet av det nya ”Naturum Vattenriket”, som skall invigas i november 2010.
Insamlingen av kunskap om ekologin och artdynamiken i våtmarksområdet skall fortsätta och kontakterna internationellt, med andra våtmarksområden, skall bidra till den fortsatta utvecklingen. Här gäller det att identifiera och sortera trender utifrån både ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv.
Kontakter och informationsutbyte med markägare, allmänhet m.fl. kommer att fortsätta så att förvaltningen av och engagemanget för våtmarkerna kan bibehållas och utvecklas.
2009 års stipendiat är
Glommersträsk bygderåd
Varje vår dämdes träsken upp och vid midsommartid släppte bönderna ut det vatten som dämts upp. Det snabbväxande gräset och starren skördades sedan i slutet av juli månad. Under 1950- talet slutade byborna med denna typ av slåtter, då de flesta jordbruken lades ner. Detta medförde att det Västra träsket snart växte igen med vide och björk.
I början av 1980- talet beslöt byborna, dåvarande Glommers Byamän, att försöka återskapa den vattenspegel som funnits en gång i tiden. Hösten 1987 påbörjades arbetet i det Västra träsket som hade en areal av 45 ha. Man röjde då bort allt ris och träd som vuxit upp samt uppförde en dämning vid utloppet i västra ändan av träsket. Allt arbete utfördes till stor del helt ideellt. Tack vare ett bidrag på 30 000 kr från Arvidsjaur Allmänningsförvaltning och försäljning av de trädelar som röjts bort, kunde hela projektet finansieras.
Efter några år visade det sig att dammkonstruktionen inte var så bra och vissa förstärkningar gjordes, men träsket saknade ett bra överströmningsskydd vilket medförde problem vid höga vattenflöden.
Glommersträsk byamän beslöt då att söka bidrag från Svensk Våtmarksfond till en ny dämning av annan konstruktion.
Sommaren år 2000 beviljades ett bidrag på 50 000 kronor av Våtmarksfonden och Lundgrens Entreprenad gjorde den nya dämningen under senhösten och vintern. Med stöd av Skogsvårdsstyrelsen och Sveaskog kunde senare ett handikappvänligt utkikstorn för fågelskådning byggas på den norra stranden av Västra träsket.
2008 års våtmarksstipendiat är
Mats Rosenberg
Våtmarksfondens och Ragn-Sells våtmarksstipendium delas ut den 11 juni 2008. Stipendiet delas ut varje år och är på 25000 kronor, ett av vårt lands mest prestigefyllda miljöpris. Stipendiet kommer att delas ut av Våtmarksfondens grundare och hedersordförande Lars Hallgren och Ragn-Sells miljöchef Christina Lindbäck.
I samband utdelningen kommer en exkursion att anordnas till Oset och Kvismaren under ledning av Mats och Åke Pettersson Ornitologiska föreningens vice ordförande.
Mats har arbetat med våtmarkerna kring Örebro sedan 1980-talet, numera arbetar han som biolog för Örebro kommun.
Första stora objektet var att få igång restaureringen av den igenvuxna och utdikade fågelsjön Tysslingen, där tusentals sångsvanar rastar under våren på sin väg till Norra Sverige. Våtmarksfonden valde i mitten av 90-talet ut Tysslingen som ett kvalitetsobjekt att ge sitt stöd till.
Våtmarkerna kring Örebro är ”världsberömda” genom den moderna ornitologins fader Erik Rosenbergs bok Oset och Kvismaren, ett måste för den sanne ornitologen. ”Mäster” Erik är sedan länge gången men Mats och medhjälpare har tagit sig an den svåra men spännande uppgiften att vårda och utveckla dessa riksbekanta objekt. Numera är de dubbelt så stora och av högsta kvalité.
Bolundsängen är ett annat av Matts objekt som också blivet en av Örebroarnas pärlor att besöka.
Ett annat märkesobjekt är den förra soptippen vid Vena som också var militärt övningsfält som Mats tog sig att återställa till den våtmark den en gång var. Vena har blivit ett av Örebroarnas populäraste besöksobjekt med vid utsikt över Hjälmaren och angränsande återskapade våtmarker.
Kvismaren fortsatta restaurering och utveckling fick Mats som sitt ansvar 2005. På uppdrag av Naturvårdsverket och med medel därifrån pågår jobbet alltjämt.
Mats arbete kännetecknas naturligtvis av stor entusiasm, men också av ornitologisk våtmarkskänsla. Problemen hopar sig alltid när våtmarker skall återskapas eller restaureras och när flera markägare och myndigheter är inblandade. Mats diplomatiska förmåga är välkänd och den för alltid processerna framåt.
Motivet är formulerat som följer:
”För stor diplomati, erfarenhet och kompetens som omsatts i ett engagerat arbete med att återskapa värdefulla våtmarker för fåglar som fått en hel bygd att glädjas åt dem och som står som goda exempel för framtida bevarande av värdefulla våtmarksmiljöer.”
En värdig stipendiat.
2007 års stipendiat är
Per Andreasson
Per Andreasson har tagit emot stipendiet av Lars Ingelmark, ordförande i Våtmarksfonden och Erik Sellberg ordförande i Ragn-Sells.
Per Andreasson, dikaren som blev våtmarkernas räddare.
Motivet till att valet i år föll på Per formuleras som följer:
”För idogt lärande som omsatts i ett engagerat arbete med att få markägare att återskapa värdefulla våtmarker för fåglar, som fått en hel bygd att och glädjas åt dem och som står som goda exempel för framtida bevarande av värdefulla våtmarksmiljöer.”
Som ung pojke var Per med sin far skogvaktaren och dikade ut våtmarkerna vid Lergraven. Bryskt tömdes skogens små våtmarkspärlor till förmån för skogsplantering. Så kom det sig att unge Per blev skogskarl själv och fortsatte i tidens anda att gå i faderns fotspår.
En ny syn på våtmarkernas roll och värde i skogslandskapet blev tidens melodi under 90-talet. Per tog till sig all den nya kunskapen och resolut visade han sin förstående arbetsgivare, Skogssällskapet, att nu var tiden mogen att vända på kuttingen. Sedan dess har Per haft uppdraget att skapa våtmarker av hög kvalité på Skogssällskapets egna marker och varit konsult åt företagets kunder. Resultaten har blivit mycket framgångsrika och vid Lergraven ser vi åter skogens pärlor glimma.
2006 års stipendiat är
Dick von Blixen Finecke
Dick von Blixen Finecke, Näsbyholm i Skåne är utsedd till 2006 års stipendiat.
Den 24 maj 2006 delades stipendiet ut av Stiftelsens ordförande Lars Ingelmark och Ragn-Sells styrelseordförande Erik Sellberg på Näsbyholm, 5 km sydväst om Skurup.
Motiveringen:
”För beslutsamhet och envist arbete att återskapa en värdefull våtmark för fåglar, kultur, skönhet och historia som givit människorna runt Näsbyholm stor tillfredsställelse och som blivit ett gott exempel för omvärlden”.
Den återskapade våtmarken:
På 1860-talet torrlades Näsbyholmssjön. Våtmarken, 45hektar, som är en del av den gamla sjön, ligger vid Näsbyholms huvudbyggnad. Som ett led i att återställa Skånska våtmarker har den återskapade våtmarken skapat stort intresse för bevarande av våtmarker. Från fågeltornet vid utloppet har man en god utsikt över hela våtmarken. Här finns information om restaureringen och de fågelarter som regelbundet häckar eller besöker våtmarken. I dag är sjön ett populärt mål för ornitologer och friluftsälskare. Här finns ett rikt fågelliv med bland annat ett flertal arter av rovfåglar, rastande änder, gäss och vadare. Storkar och skedänder tillhör rariteterna.
Erik Sellberg, styrelseordförande Ragn-Sells:
”Arbetet inom Ragn-Sells har genom åren alltid präglats av ett stort miljöansvar. Något som i sin tur föranlett oss att på olika sätt stödja de goda krafter i samhället som också verkar för en god miljö. En del i denna strävan är att dela ut våtmarksstipendiet.
2005 års stipendiat är
Arne Linding
Arne Linding har byggt upp sitt företag i Söderhamn där han utvecklat ett antal amfibiefordon för behandling av våtmarker som är i behov av restaurering. Hans stora erfarenhet från olika typer av våtmarker och deras behandling har resulterat i ett flertal mycket svåra uppdrag. Resultaten av dessa restaureringar är mycket goda.
2004 års Stipendiat är
Föreningen Södergårdsvikens Sjörestaurering
Geografiskt läge: Vid samhället Bor sydost om Värnamo i F-län.
Typ av våtmark: Före detta invallad sjövik med omgivande strandängar.
Yta: 19 hektar
Historia: En igenvuxen sjövik som under tidigt 1900-tal hade ett rikt fågelliv i sjön och på omgivande betade strandängar. Igenväxning med bladvass och kaveldun hade uppstått och buskar och strandskog intog de obetade strandängarna.
Restaureringen: Strandskogen avverkades och vassen fräsets. Vattennivån har sedan fått variera med årstiderna och strandbetet började på nytt. Nu finns över 30 hektar klarvatten och öppna strandängar, som betas av kor och får. Bra utsiktspunkter finns för besökande. Här finns sothönor, rödbenor, tofsvipor, tranor, sångsvanar, krickor, grågäss, grönbenor, gluttsnäppor, skedänder och rödspovar. Observerade rovfåglar är havsörn och stenfalk.
2003 års stipendiat är
Leif Karlsson i Knarrhult
Motivet: ”För ett beslutsamt och engagerat arbete att skapa en grupp värdefulla små våtmarker för fåglar varsamt inpassat i ett kulturlandskap som kommer att inspirera omvärlden”.
Geografiskt läge: Knarrhult ligger 10 km öster om Ullared i Falkenbergs kommun.
Restaureringen: Leif Karlsson har skapat sju sammanhängande våtmarker av olika typ. Våtmarkerna ligger ett landskap av ekhagar på mager åkermark som tidvis betas och som dikats i generationer. Dämning har skett genom igenläggning av diken med vallar. De har fått en mycket naturlig utformning, ett nytänkande och en verklig förebild för andra. Delar av strandzonerna är planterade med lågväxande buskar. Fågelfaunan representeras av de flesta i västra Sverige häckande dyk- och simänder, samt gäss. Bland vadarna finns trana, tofsvipa, skogssnäppa och enkelbeckasin. Övriga vadare är rastande. En kraftfull grodlek förekommer på våren. Helhetsintrycket är en njutning för ögat och Knarrhults våtmarker är ett verkligt gott exempel på kunnande och höga ambitioner.
2002 års stipendiat är
Hemmingsmarks Byasamfällighet
Motivet: Valet av Hemmingsmark Samfällighetsförening som första stipendiat var: ”För beslutsamt och engagerat arbete att återskapa en värdefull våtmark för fåglar, kultur, skönhet och historia, som givit människorna i Hemmingsmark stor tillfredställelse och ett gott exempel till inspiration för omvärlden”.
Geografiskt läge: Hemmingsmark i BD-län. Närmaste stad är Piteå.
Typ av våtmark: Slåtterträsk.
Yta: 230 hektar.
Historia: Historien är klassisk för Norrland och började med en grund sjö någon gång på 1800 talet vars stränder befolkats långt tidigare av nybyggare med får, getter och kor. Strandängarnas starr och fräken skördades och betades och en växande kreatursstam krävde mer vinterfoder och bete. Mer mark fanns att vinna genom en sjösänkning. Våtmarken fungerade som ett sk. slåtterträsk från mitten av 1800-talet fram till 1930-talet. Slåtterträsk gav genom sin speciella skötsel en stor produktion av hö till markägarnas boskap och ett sjudande fågelliv med stor artrikedom.
Beskrivning: Under ledning av Nils Granberg har markägarna restaurerat den 230 hektar stora våtmarken. Man avverkade den igenväxande strandzoonen och en ny dämning med möjlighet att reglera vattennivån byggdes i utloppet. Helt plötsligt kom alla häckfåglar tillbaks, brushannarnas lek är åter på plats och man kan höra storspovarnas drillar på strandängarna. Dvärgmåsarna har etablerat sig och våren är full av häckande våtmarksfåglar och rastande gäss och svanar.